12 March 1770 - 11 January 1837) was a French painter born in Rome, where his father occupied a post in the house of the French ambassador. His mother was Italian. As a baron of the Empire he is sometimes referred to as Baron Gerard.  Related Paintings of Francois Pascal Simon Gerard :. | Charles X en habits de sacre | Portrait of Marie Laczy | Portrait of Empress Josephine of France | Portrait of Louis XVIII | ortrait of Empress Josephine of France |
Related Artists:
Andrea Vanni
Italian Byzantine Style Painter , ca.1332-1414 was an Italian painter of the early Renaissance. He was born in Siena, and in conjunction with Bartolo di Maestro Fredi, began to paint in 1353. He seems to have been important in Siena, having been elected a member of the Great Council in 1370, Gonfaloniero in 1371, sent as Envoy to the Pope at Avignon in 1372, on a mission to Florence in 1373, and again as Envoy to the Pope at Naples in 1384. Many examples exist of his paintings between 1353 and 1414 in Naples and its vicinity. At the chapel of St. Catherine of Siena, in the church of San Domenico, Naples, can be found the remains of a fresco painted by him to commemorate the life of that saint, who was a correspondent and perhaps a relation of his own. A letter from St. Catherine to Vanni survives. About the year 1400,
hedvig eleonoras
Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, född 23 oktober 1636, död 24 november 1715, var svensk drottning och riksföreståndare, dotter till Fredrik III av Holstein-Gottorp och Marie Elisabeth av Sachsen och gift i november 1654 med Karl X Gustav. Hon var med honom i Polen 1656 och i Danmark 1658. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto "första dam" till sin död 1715, i femtiofem års tid. Hon blev änka 1660 och levde som änkedrottning i ytterligare 55 år. Kung Karl II av England friade till henne något år efter makens död, men hon tackade nej, med den formella motiveringen att hon önskade vara sin döde make evigt trogen. Hon satt i förmyndarregeringarna för både sin son Karl XI och sin sonson Karl XII, 1660-1672 samt 1697, och sedan i rådet 1700-1713, men hade i verkligheten aldrig så mycket att göra med politik, utan var nöjd med att formellt presidera över regeringen och hovet som monarkins symboliska överhuvud och representant. Hon stödde dock den profranska och antidanska policy som fördes av regenterna. Hennes son var djupt beroende av henne i hela sitt liv; då han blev gammal nog att sitta med vid regeringens sammanträden, talade han inte direkt till ledamöterna, han viskade i stället vad han ville veta till riksänkedrottningen, och Hedvig Eleonora frågade sedan regeringen med hög röst vad han ville veta. Då sorgeperioden formellt bröts år 1663 var hon värdinna för omfattande festligheter, och det var i hennes namn Sveriges första fasta teater öppnades i Stora Bollhuset och Lejonkulan 1667. Hedvig Eleonora, "Riksänkedrottningen", hade en dominant och temperamentsfull personlighet och dominerade det svenska hovet totalt fram till sin död. Även efter sin sons giftermål 1680 och fram till sin död 1715 var hon den verkliga drottningen och behöll sin position som "första dam"; sonen kallade henne "drottningen" och sin fru för "min fru". Under stora nordiska kriget var hon 1700-13 representant för kungen, men intresserade sig inte heller nu mycket för politik- vid audienser för utländska sändebud kunde antingen "moltiga" eller gapskratta åt dem. Hon intresserade sig för kortspel och arkitektur. Hon kunde spela kort till inpå småtimmarna. Drottningholms slott samt Strömsholms slott påbörjades av henne. Vid båda slotten lät hon anlägga stora parker i tidens stil.
Jan Siberechts
Belgian 1627-1703 Jan Siberechts (1627 ?C 1703) was a Flemish Baroque landscape painter. He was born in Antwerp, the son of a sculptor with the same name. After establishing himself as an artist in Flanders, he moved to England during his forties. He died in London